COVID-19: Hur upptäcker man en ny kris i tid?

Efter den historiska nedgången i våras börjar marknaden nu så smått att återhämta sig och aktivitetsnivån ökar, om än långsamt. Det som kan hota återhämtningen de kommande månaderna är bland annat en ny smittovåg, bristande konsumentförtroende, alltför försiktiga banker och protektionism. Samtidigt finns en risk att olika regeringar väljer att dra tillbaka stödpaket och andra åtgärder tidigare än vad som skulle krävas för en återhämtning, vilket kan leda till en långvarig recession.

Det troligaste framtidsscenariot är dock att samhällena gradvis återöppnas, att aktiviteterna ökar och att vi i slutet av 2021 kan förvänta oss  något som liknar "business as usual".

Det visar en ingående studie av nedstängningarna och den första fasen av återöppnandet som genomförts av Ana Boata, chef för makroekonomiska studier hos Euler Hermes.

Hela analysen finns att läsa i den nya rapporten "Reopening the World: Beware of False Starts”, som du kan ladda ner här.

Det dystrare scenariot, som vi nämnde inledningsvis, kommer att medföra en djup och långvarig finanskris. Vi tror att det är cirka 30 procents risk att det alternativet blir verklighet. Här nedan kan du läsa mer om vilka faktorer och händelser du bör hålla koll på den närmaste tiden.

Om du kan identifiera konkreta faktorer, som skulle kunna leda till en ny finanskris, har du bättre förutsättningar att förbereda dig för vad som väntar.

Ny våg av smitta

Den främsta farhågan just nu är att spridningen av covid-19 ska öka världen över så att samhällen tvingas stänga ner igen. Även om det kanske inte blir nödvändigt att som i våras stänga ner allt så kommer nya nedstängningar att lägga krokben för möjligheten att få fart på återstartandet. Världshandeln kommer återigen att påverkas negativt, vilket skapar nya störningar i leveranskedjorna.

Långvarig osäkerhet

Om osäkerheten får fäste bland konsumenter och företag kommer krisen att bli långvarigare och normaliseringen försenas. Fruktan för en andra våg, oron för hur marknaden ska utvecklas och vilka tänkbara konsekvenser detta kan få påverkar känslan av osäkerhet.

För privatpersoner finns en risk för konkurser och uppsägningar, vilket skapar osäkerhet. Detta kan leda till att konsumenter sparar sina pengar i stället för att använda dem.
På samma sätt finns det en risk att företag väntar med att investera och senarelägger inköp för att ha lite extra likviditet så att de kan klara nya nedstängningar.

Det farliga med osäkerheten är att den kan vara svår att identifiera, men att det råder osäkerhet kan få företag att hålla igen, vilket i sin tur förvärrar situationen.

"Stödpaket och åtgärder som stödjer konsumtion, i kombination med befolkningens egen förmåga att fortsätta att hålla avstånd samt sjukdomens generella spridning, är avgörande för att förtroendet för marknaden ska kunna återupprättas", säger Ana Boata.

Försiktiga banker

Hittills har bankerna generellt varit bra på att erbjuda lån och krediter till både företag och privatpersoner, exempelvis bostadsköpare. Bankerna är dock utsatta för en ökad risk i dessa tider eftersom risken för konkurser och plötslig arbetslöshet har ökat, vilket kan få vissa banker att hålla igen med långivningen.

Samtidigt har vi sett exempel på att bankerna gör prioriteringar, vilket inte får bli ett beteendemönster som sprider sig.

Dåliga beslut

De flesta stater har varit bra på att vidta åtgärder som stödjer näringslivet, och dessa följs i viss utsträckning av åtgärder som kraftigt ökar konsumtionen.
Det finns dock inget som garanterar att dessa åtgärder och stödpaket inte dras tillbaka för tidigt eller för snabbt.

Världen över har myndigheter och centralbanker uttryckt att de är inställda på att stödåtgärderna kommer att behövas fram till slutet av 2021. Det kan dock finnas länder som väljer, eller som blir tvungna, att dra ner på stöden tidigare. Det kan få stora konsekvenser i länder som exempelvis Frankrike, Spanien och Italien.

Ojämlikheten ökar

Nedstängningarna och följderna därav har i många länder lett till ett ökat socialt missnöje. Vissa förlorar jobbet eller riskerar att göra det, medan andra kan fortsätta arbeta eller har tillräckligt med resurser för att klara sig. En kris gör skillnaderna i ett samhälle tydligare, vilket skapar oro och politiska spänningar. Det gäller i synnerhet på nya marknader, och på flera håll har demonstrationer och protester genomförts.
Samtidigt skapar oron en risk för protektionism på det politiska planet. Detta kommer exempelvis i uttryck i relationen mellan USA och Kina. Tonen mellan de två länderna har blivit hårdare på sistone, och även om ett handelsavtal slöts i början av året har den nuvarande situationen skapat spänningar mellan de två stora handelsländerna.

Konkret har Kina svårt att leva upp till de mål för import från USA som anges i avtalet, dels eftersom krisen påverkar både produktionen och transportsektorn, men även eftersom läget rent allmänt är problematiskt. Det faktum att Kina har svårt att leva upp till avtalet kan dock även användas politiskt, menar Ana Boata.

"Det här skulle USA:s president Donald Trump kunna använda i sin kampanj inför valet i november. Om så sker kan osäkerheten på marknaden öka och den globala handeln drabbas av en tillbakagång", säger hon.

Det är alltså extra viktigt att hålla ett öga på relationen mellan USA och Kina, och särskilt hur den nuvarande presidenten väljer att förhålla sig till handelsavtalet den närmaste tiden.

Korta leveranskedjor

Det finns en generell risk att företag börjar dra öronen åt sig och satsar på kortare, lokalt förankrade leveranskedjor. Det är i sig ett uttryck för protektionism, men det kan ytterligare förstärka tendensen. Vissa länder i Asien och Europa har redan börjat erbjuda stöd för att undvika protektionism, men risken för ökad protektionism kvarstår.
I nuläget har ekonomin inte luft under vingarna och företagen har snävare marginaler, vilket utgör en grogrund för protektionism. Detta skadar den fria handeln och kan potentiellt få konsekvenser för tillgängligheten till råvaror och material över landsgränser.

Finansiell oansvarighet

I ovanstående avsnitt beskrivs hur företag, konsumenter och myndigheter generellt handlar med försiktighet samt att risken för att utvecklingen stagnerar eller går åt fel håll primärt ligger i att aktörerna är för försiktiga. Det motsatta kan dock också leda till problem. Den säkerhet som statliga stöd och bidrag ger och bankernas villighet att bevilja lån riskerar att leda till att vissa företag tar större risker än situationen tillåter.
Detta kan sammantaget skapa en risk för en kraftigt ökad inflation. Mycket beror på centralbankernas agerande, men det kan också bli fråga om omförhandlade lån och eventuellt höjda skatter.

U-formad eller L-formad återhämtning

Om marknadens återhämtning "snubblar" över ett eller flera av de ovan nämnda hindren väntar troligen en ny finanskris. Då går vi in i en långvarig kris med systematiska kredit- och likviditetsproblem, där politiska beslut kommer att påverka marknadens utveckling under flera år. I stället för en U-formad återhämtning får vi en L-formad, och då blir det svårt att få samhällets hjul att snurra igen.

I detta scenario med en långvarig kris blir det svårare att stabilisera situationen. Recessionen kommer då att bestå i upp till två år med en mycket kraftig nedgång för den globala handeln. I detta scenario förväntas antalet konkurser globalt att öka markant.

 

Det är viktigt att understryka att vi för närvarande förväntar oss en U-formad återhämtning där samhällen och gränser sakta men säkert öppnas och aktiviteten på marknaden ökar. Detta kommer att ske i takt med att de ekonomiska stödpaketen dras tillbaka, samtidigt som näringslivet återvänder till något som liknar "business as usual".