Under Q2 2020 gick 147 företag med en omsättning på motsvarande 50 miljarder euro i konkurs – en ökning med 91 % jämfört med föregående kvartal. Det visar siffror från Allianz Trade.

Den som hade hoppats på en snabb ekonomisk återhämtning efter covid-19 får dessvärre vänta ett tag till.

Kirsten Neergaard, Nordic Director – Risk, Information, Claims & Collection hos Allianz Trade, förväntar sig faktiskt att antalet konkurser kommer att öka med 35 % fram till 2021.

"Den globala ekonomin är helt klart pressad", säger Kirsten Neergaard.

"Det är viktigt att betona att vi, redan innan covid-19 drabbade oss, förväntade oss att konkurserna globalt skulle öka för fjärde året i rad, till följd av en låg till måttlig tillväxt. Pandemin skapade en chockeffekt som vi förväntar oss får bestående konsekvenser i form av en försvagad ekonomi och ett ökat antal konkurser under det första halvåret 2021."

Kirsten Neergaard menar att läget är särskilt allvarligt för företag i extra svårt utsatta branscher som fordons-, detaljhandels-, hotell-, restaurang-, rese- och transportsektorn.
 

En tickande konkursbomb

Den största konkursvågen under Q2 drabbade Västeuropa och USA, vilka traditionellt sett är stora export- och importmarknader för svenska företag.  Enligt Kirsten Neergaard har det dock inte lett till så många konkurser bland svenska företag.

Det betyder dock inte att svenska företag kommer att klara sig oskadda. Hos Allianz Trade bedömer man att covid-19 har skapat en tidsinställd bomb.

 


"Vi ser en tickande konkursbomb", förklarar Kirsten Neergaard.

"Konkurserna kommer att öka i vinter. Händelseförloppet har helt enkelt bromsats in eftersom man på statlig och politisk nivå har vidtagit olika stödåtgärder. Åtgärderna minskar på kort sikt antalet konkurser eftersom företagen kan köra på även om förutsättningarna har försämrats."

Risken är att ett stort företag som går i konkurs orsakar en dominoeffekt och att konkurserna sprider sig som ringar på vattnet till kunder, leverantörer och underleverantörer.

"Stödpaketen lindrade de ekonomiska konsekvenserna av covid-19, men frågan är om företagen nu kommer att återgå till ett normalläge. Vissa utformar nya strategier, andra har tappat sina marknader och somliga kommer helt enkelt inte tillbaka", säger Kirsten Neergaard.

 

Detaljhandeln och fordonsindustrin har drabbats hårt

Vissa branscher i Västeuropa och USA har drabbats särskilt hårt av konkurser under Q2 2020, nämligen detaljhandeln, servicebranschen, energisektorn och fordonsindustrin.

Kirsten Neergaard bedömer att en del av de förväntade konkurserna kommer att ske inom detaljhandels- och fordonsbranschen.

"Inom fordonsindustrin, och i viss mån även inom detaljhandeln, hade den utvecklingen startat redan innan covid-19. Utvecklingen snabbades helt enkelt bara på av pandemin", säger Kirsten Neergaard.

Vad bör svenska företag göra?

Alla sektorer står inför ekonomiska utmaningar. Flera ledande finansiella institutioner, J.P. Morgan, Moody’s och IMF (Internationella valutafonden), bedömer att den globala ekonomin först 2021 långsamt kommer att kämpa sig tillbaka.

Den viktigaste frågan är därför: Vad bör svenska företag göra när världsekonomin är så osäker?

"Svenska företag måste verkligen se över sina affärsmodeller och strategier. De måste ha koll på hur det står till med deras marknader och underleverantörer", säger Kirsten Neergaard.
 

För de nordiska företagen är det särskilt viktigt att vara uppmärksamma på hur deras leveranskedjor är uppbyggda. De ekonomiska prognoserna varierar nämligen kraftigt beroende på det geografiska läget.

Medan amerikanska ekonomer fruktar en dubbel recession, bedömer Morgan Stanley att den asiatiska ekonomin (exklusive Japan) kommer ha en minimal tillväxt på 0,1 % 2020.

"Företagen behöver först och främst göra en bedömning av om deras marknad är intakt. Därefter bör de kolla upp sina leverantörer och framförallt anpassa sin verksamhet så att den fungerar även på andra sidan krisen. De måste försäkra sig så gott det går. Man kan t.ex. teckna en kreditförsäkring hos oss så att man säkerställer att man får betalt även om en kund går i konkurs", säger Kirsten Neergaard.

"Slutligen ska man säkerställa att man har tillräcklig finansiering på plats så att man inte går under på grund av likviditetsbrist. Det gamla uttrycket 'cash is king' gäller verkligen i det här läget."